Ulrika Anderssons forskning

E-hälsa vid behandling av högt blodtryck i primärvård

Hypertoni är den vanligaste kroniska diagnosen inom svensk primärvård och drabbar en fjärdedel av den vuxna befolkningen. Majoriteten av patienterna når trots behandling inte målblodtryck. Vården behöver förändras och ett sätt är att använda teknologi och ett personcentrerat förhållningssätt.

Trots att effektiva behandlingsstrategier finns att tillgå är hypertoni fortfarande den främsta orsaken till kardiovaskulär sjukdom. Med en åldrande befolkning och begränsade sjukvårdsresurser behövs nya, mer effektiva sätt att behandla kroniska sjukdomar, såsom hypertoni. Genom ett personcentrerat förhållningsätt där patientens förmågor och kunskap erkänns och utnyttjas, och genom användande av teknologi, kan vi skapa möjligheter för en bättre behandling. Ett interaktivt webbaserat system för att stödja självhantering av högt blodtryck har utvecklas och utvärderats under ett pilotprojekt. Resultaten är lovande; deltagarnas blodtryck sjönk signifikant och deras medvetenhet om tillståndet samt motivation till att följa behandlingsordinationer ökade.

Det övergripande syftet med doktorandarbetet är att undersöka om behandlingen vid högt blodtryck kan förbättras genom att stödja självhantering av tillståndet med hjälp av ett interaktivt webbaserat system.

Materialet kommer från studien PERHIT, en randomiserad kontrollerad studie som genomförs i primärvården i fyra regioner, inkluderande cirka 900 patienter vilka följs under tolv månader. Patienterna i interventionsgruppen får en blodtrycksmätare och ombeds använda det webbaserade supportsystemet under åtta veckor. De rapporterar dagligen i sin mobiltelefon sitt blodtryck och puls samt svarar på frågor om sitt välmående, fysisk aktivitet, symtom och biverkningar. Via en säker webbportal kan de få grafisk återkoppling på sina inmatade värden. De erbjuds också att få motiverande meddelanden via sms under studieperioden. Efter åtta veckor, samt efter tolv månader, kommer patienterna på ett uppföljande besök till sin läkare eller sjuksköterska.

Delarbete 1 utgörs av en kvalitativ studie där patienter och personal från utvalda vårdcentraler deltar i fokusgruppintervjuer.

Delarbete 2 är en tvärsnittsstudie av baslinjedata med syfte att identifiera grupper med särskilt behov av behandlingsstöd för att nå behandlingsmål, utifrån resultat från enkäter (BMQ och MARS), blodprover och bakgrundsinformation.

Delarbete 3 syftar till att utvärdera effekt av användningen av det mobilbaserade supportsystemet för självhantering av hypertoni på klinikblodtryck mätt vid baslinjen, efter 8 veckor och 1 år.

Delarbete 4 är en analys av relationer mellan patienters självmonitorering av blodtryck och deras samlöpande självrapporterade uppgifter om medicinintag, välmående, stress, fysisk aktivitet och symtom.

Genom att fler patienter med hypertoni når sitt målblodtryck minskar risken för kardiovaskulära händelser, såsom hjärtinfarkt, stroke och död. Detta leder till mindre lidande för patienterna och även kostnadsbesparingar för samhället.

Centrum för primärvårdsforskning,  Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet

Huvudhandledare: Professor Patrik Midlöv