Martin Bergram

Kliniska aspekter av icke-alkoholorsakad fettlever (NAFLD) hos patienter med typ 2 diabetes mellitus inom primärvården

NAFLD beräknas förekomma hos 25% av världens befolkning. Patienter med diabetes mellitus typ 2 (T2DM) har ytterligare ökad risk att drabbas. Majoriteten av NAFLD-patienterna är okända för vården och i nuläget är det oklart om screening är gynnsamt.

Sjukdomsbilden vid NAFLD sträcker sig från enkel steatos till avancerad fibros och hepatocellulär cancer. Vid avancerad fibros ses ökad mortalitet. Det finns viss behandling vid avancerad fibros och patienterna behöver genomgå kontroller för att upptäcka komplikationer. NAFLD och T2DM är starkt sammankopplade och patienter med bägge tillstånden utvecklar mer diabeteskomplikationer och mer avancerad leversjukdom. Golden standard för att diagnostisera NAFLD är leverbiopsi men förekomst av steatos och fibros kan bedömas icke-invasivt med tex magnetresonanstomografi (MR) respektive magnetresonans-elastografi (MRE). Via algoritmer baserad på enkla patientdata kan man även bedöma risken för steatos respektive avancerad fibros. Nytta, risk och kostnader kopplade till screening för NAFLD hos patienter med T2DM är delvis studerat och europeiska riktlinjer från 2016 rekommenderar screening för NAFLD hos patienter med T2DM medan amerikanska från 2018 ej rekommenderar detta.

Hur vanligt förekommande är NAFLD hos patienter med T2DM och hur handläggs känd steatos och avancerad fibros idag i primärvården?

Hur skulle en screening för NAFLD hos patienter med T2DM inom primärvården kunna utformas och vilka hälsovinster, risker och kostnader är kopplade till en sådan screening?

Finns det någon koppling mellan förekomst av NAFLD med eller utan avancerad leversjukdom och diabeteskomplikationer inom svensk primärvård?

Delprojekt 1: En retrospektiv studie där journalgranskning kommer att genomföras hos 350 patienter med T2DM som följs inom primärvården och som identifierats via ett randomiserat urval. Andelen med diagnostiserad NAFLD registreras samt hur man handlagt patienterna. Via algoritmer skattas den sannolika prevalensen för steatos och avancerad fibros i gruppen.

Delprojekt 2: Del i den större studien EPSONIP (Evaluating Prevalence and Severity Of NAFLD in Primary Care) där förekomst av NAFLD studeras hos 400 patienter med T2DM som följs inom primärvården. Patienter inkluderas via diabetesmottagningar på 4 vårdcentraler och de får bland annat genomgå MR och MRE samt vid behov leverbiopsi. En journalgranskning planeras för att studera skillnader i förekomst av diabeteskomplikationer hos EPSONIP-patienter som har NAFLD med eller utan avancerad sjukdom jämfört de med frisk lever.

Delprojekt 3 och 4: Utifrån data från EPSONIP och litteraturstudie kommer ett förslag på handläggningsalgoritm för screening av NAFLD och avancerade fibros hos patienter med T2DM inom primärvården presenteras. En hälsoekonomisk analys kommer att genomföras. Den kommer att bygga på beslutsanalytisk modellering där data från olika källor syntetiseras för att skatta långsiktiga hälsoeffekter och hälso- och sjukvårdskostnader som uppstår vid olika handläggningsalgoritmer.

NAFLD har hittills i stor uträckning studerats inom specialistvården och sannolikt är dessa studiedeltagare ej representativa för hela NAFLD-populationen. Studier från svensk primärvård saknas. Det är i nuläget ofullständigt känt hur och om screening bör genomföras och vilka kostnader och potentiella hälsovinster det medför.

Linköpings universitet
Huvudhandledare: Karin Rådholm, Docent