Carl Wikberg

Aspekter på patientcentrerad behandling av mild till måttlig depression i primärvården

Bakgrund
De flesta personer i Sverige med mild till måttlig depression behandlas i primärvården, men ofta är uppföljningen ostrukturerad, och vi vet mycket lite om huruvida mer strukturerad uppföljning skulle påverka prognosen för depression, arbetsförmåga och livskvalitet.

Mål
Att studera effekten av strukturerad patientcentrerad behandling vid mild till måttligt depression hos patienter i primärvården, samt effekten på funktion och livskvalitet.

Metod
Ett projekt som startade 2009 i Göteborg och Södra Bohusläns primärvård ligger till grund för forskningen. I en kontrollerad studie med randomisering på läkarnivå jämförs 2 patientgrupper, som behandlas av interventions respektive kontrolldoktorer. Läkare i interventionsgruppen använder sig av MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale Self)i den patientcentrerade konsultationen vid 4 tillfällen som tillägg till den sedvanliga behandlingen, kontrollgruppen har endast sedvanlig behandling. Patienterna följs från baseline med enkätfrågor och efter 3, 6 och 12 månader med samma enkäter.

Patienter som inkluderats till studien tillfrågas om att delta i fokusgrupper där deras uppfattning av att arbeta med självskattningsinstrument samlas in.

Forskningen mynnar ut i 4 delarbeten.

  1. Utvärdering av intervention: depressionsreduktion + livskvalitet 3, 6 och 12 månader Interventionsstudie RCT. Kvantitativ
  2. Utvärdering av intervention: funktion + sjukskrivning. Interventionsstudie RCT. Kvantitativ.
  3. Explorativ studie med frågeställningen: Varför finns det skillnader mellan olika vårdcentraler vad gäller identifiering av depression? Retroperspektiv kvantitativ/kvalitativ.
  4. Patienternas uppfattning av att arbeta med självskattningsinstrument. Kvalitativ ansats.

 

Förväntade resultat
Vi förväntar oss att patienter som besöker läkare, där MADRS-S instrumentet används som en integrerad del i regelbundna patientcentrerade konsultationer, snabbare förbättras/tillfrisknar från sin depression. Dessutom förväntas arbetsförmågan och livskvaliteten förbättras samt en tidigare återgång till arbete. Vi förväntar oss att patienter som arbetat med självskattningsinstrument är positiva till metoden. Vi förväntar oss kunna se orsaker och samband till varför det  finns så stora skillnader mellan vårdcentralerna när det gäller att identifiera patienter med depression bland alla de patienter som söker.

Läs Carls avhandling: Aspects of management of depression in primary care; – use of a self-assessment instrument

Carls e-post: carl.wikberg@allmed.gu.se