Carl-Magnus Henriksson

Undersökande av faktorer som inverkar på försämring av njurfunktion hos patienter med diabetes typ 2

Diabetes typ 2 är en folksjukdom med risk för njurskada. Vi ämnar undersöka hur associationen ser ut mellan nyare riskfaktorer, liksom fluktuationer i långtidsblodsocker, och försämring av njurfunktion. Dessutom ämnar vi undersöka associationen mellan socioekonomiska faktorer, fluktuationer i blodsocker och försämring av njurfunktion vid diabetes typ 2.

Prevalensen av diabetes typ 2 i Sverige har uppskattats till 4–6 % med en övervikt hos män. Åldersjusterad prevalens av kronisk njursjukdom (CKD) har uppskattats till omkring 5 %. Diabetes typ 2 är associerat till en ökad risk för makrovaskulära komplikationer (hjärtinfarkt och stroke) liksom även mikrovaskulära komplikationer (nefropati, retinopati och neuropati). De vanligaste orsakerna till CKD är högt blodtryck och diabetes även om riskfaktorer som inverkar på förloppet vid CKD är komplexa och heterogena. De senaste åren har studier indikerat att variabilitet i långtidsblodsocker, oberoende av höga glukosnivåer, kan vara en ytterligare riskfaktor för utvecklande av både makrovaskulära och mikrovaskulära komplikationer. Den underliggande mekanismen är inte känd men det har föreslagits att variabilitet i långtidsblodsocker leder till oxidativ stress, endotelial dysfunktion och inflammation, vilka alla är kända riskfaktorer för mikrovaskulära komplikationer. Socioekonomiska faktorer liksom utländsk bakgrund, låg utbildningsnivå eller låg inkomstnivå har visats vara associerade till en ökad risk för diabetes typ 2. Väldigt lite är känt om associationen mellan socioekonomisk status och variabilitet i långtidsblodsocker, en potentiell riskfaktor för njurskada.

Att undersöka faktorer som skulle kunna inverka på försämring av njurfunktionen, hos patienter med diabetes typ 2 och hos normalbefolkning.

Delarbete 1 Undersöka associationen mellan variabilitet i långtidsblodsocker, definierat som variationskoefficient och försämring av njurfunktion.

Delarbete 2 Använda ”structural equation modelling” för att undersöka inverkan av variabilitet i långtidsblodsocker respektive glukosexponering på försämring av njurfunktion.

Delarbete 3 Sammanföra data från registren LISA och DiabNorr för att undersöka inverkan av socioekonomiska faktorer liksom utbildningsnivå, arbetslöshet och behov av inkomststöd eller socialbidrag på variabilitet i långtidsblodsocker och glukosexponering samt potentiell försämring av njurfunktion.

Delarbete 4 Jämföra förloppet av njurfunktionen (förändring i GFR) före och efter diagnos av diabetes typ 2, hos patienter som påträffats via screening, respektive de som påträffats som följd av symtom.

Genom att undersöka associationen mellan variabilitet i långtidsblodsocker och förändring av njurfunktion, har vi förhoppningen att ge nya verktyg till primärvården att upptäcka och behandla patienter med diabetes typ 2 och nedsatt njurfunktion. Genom att kartlägga hur njurfunktionen utvecklas efter diagnos med diabetes typ 2, har vi förhoppningen att tillföra specifik kunskap för att optimera upplägget av screening, vilket skulle kunna förebygga njursjukdom. Primärvården har en naturlig kontaktyta mot alla socioekonomiska grupper. Ett klarläggande av hur socioekonomiska faktorer inverkar på variabilitet i långtidsblodsocker och associationen till försämring av njurfunktion, kan hjälpa sjukvården att fokusera på socioekonomiska faktorer med störst påverkan.

Umeå Universitet
Huvudhandledare: Johan Nilsson Sommar, docent, filosofie doktor