Andy Mauns forskning

Leder strukturerade organisationsförändringar i primärvården till en effektivare vård?   

Bakgrund 
Svensk primärvård står inför ett växande krav på kvalitet och tillgänglighet från en åldrande befolkning, medan bristen på allmänläkare ökar och brister i vårdprocesser kvarstår. Initiativ på olika nivåer försöker åstadkomma en förbättring av kvalitet och kapacitet, men lyckas inte alltid uppnå de avsedda resultaten. Syfte: Denna avhandling studerar effekterna av i) ett initiativ för förbättring av hälso- och sjukvårdens processer – införandet av ett strukturerat patientsorteringssystem vid en vårdcentral – och ii) vårdvalsreformen som syftar till att stärka patientens roll och förbättra kvaliteten i termer av tillgänglighet och bemötande genom åstadkommandet av valfrihet till vårdgivare och genom fria etableringar.

Metod
Ett strukturerat patientsorteringssystem utvecklades genom förbättringskunskapsbaserade metoder vid en vårdcentral. Förändringar i tillgänglighet samt patienters och personalens uppfattningar undersöktes i första delarbetet. I andra delarbetet undersöktes i en kvalitativ intervjustudie med en fenomenografisk ansats, personalens uppfattningar av det nya systemet. I tredje delarbetet undersöktes i en kvalitativ intervjustudie (innehållsanalys) uppfattningar av 24 chefer från offentliga vårdcentraler om effekterna av vårdvalsreformen i Västra Götalandsregionen. I fjärde delarbetet undersöktes kvantitativt skillnaderna mellan privat och offentligt ägda vårdcentraler i Västra Götalandsregionen avseende egenskaper av den listade befolkningen, den patientupplevda kvaliteten, förskrivningen av antibiotika och beroendeframkallande lugnande mediciner och uppföljningen av vissa kroniska sjukdomar.

Resultat
Efter införandet av ett strukturerat patientsorteringssystem ökade tillgängligheten till vårdcentralens personal i genomsnitt med 13 %. Den absoluta majoriteten av patienterna och medarbetarna var nöjd med vårdcentralens tillgänglighet och arbetssituationen (delarbete I). Medarbetarna uppfattade det nya systemet som en lämplig plattform för omvandlingen till ett effektivt patientcentrerat team. Förbättring av sjukvårdsprocesser, kompetensutvecklingen och grupputvecklingen hade ägt rum samtidigt (delarbete II). Vårdvalsreformen uppfattades av vårdcentralchefer som att främst verka genom ekonomiska incitament. Förändringarna upplevdes ske snabbt och ledde till prioriteringskonflikter mellan patientgrupper med olika behov och krav (delarbete III). Jämfört med offentligt ägda vårdcentraler, kännetecknades privat ägda vårdcentraler av: en högre andel fanns i storstaden; de hade befolkningsgrupper, som kännetecknades av en högre andel av personer i arbetsför ålder och tillhörande den mer välbärgade samhällsekonomiska gruppen; bättre resultat i patientupplevd kvalitet; relativt sett fler antibiotika förskrivningar och mindre förskrivningar av beroendeframkallande lugnande mediciner; en lägre andel av genomförda kontroller för patienter med vissa kroniska sjukdomar. Medan antibiotikaförskrivningen minskade över tid, ökade förskrivningen av beroendeframkallande lugnande mediciner båda bland de privat och offentlig ägda vårdcentralerna (delarbete IV).

Slutsatser
Resultaten tyder på att införandet av ett patientsorteringssystem gav en effektivare användning av personalen på vårdcentralen och uppfattades av medarbetarna som en lämplig plattform för omvandlingen till ett effektivt patientcentrerat team. Prioriteringskonflikter mellan patientgrupper med olika behov och krav har uppstått efter vårdvalsreformen. Frågan om huruvida kvaliteten på vårdcentralen påverkades beroende av ägandeformen kunde inte besvaras entydigt. Ytterligare forskning behövs för att förbättra sjukvårdens processer och modeller för styrning av hälso- och sjukvård.

Läs Andys avhandling: Approaches to ensure and improve quality at primary healthcare centres – a study of the effects of a structured patient-sorting system and a healthcare reform

Andys e-post: andy.maun@uniklinik-freiburg.de